Jag var som dom
Kategori: #reumastim, #spondartrit, Allmänt
Jag och min man satt i går kväll och kollade på ett program som heter My 600p life, som visas på TLC.
Man får följa väldigt överviktiga människor som försöker gå ner i vikt med hjälp en operation som heter gastric bypass.
Det som slog mig när vi såg det var att jag kände igen mig i deras tankesätt. Nu var inte jag i närheten av dom viktmässigt, men det var ändå intressant när dom försökte förklara sitt matberoende.
Hon sa att när hon åt så tänkte hon inte på hur dåligt hon mådde eller på hur hon såg ut, allt som räknades just då var hur gott maten smakade.
Det förde mig tillbaka till när jag var som längst ner i mitt svarta hål, när jag köpte hem godis i smyg och åt när ingen annan såg mig.
Jag brydde mig inte om vad det gjorde med mig, även om jag visste, utan att mina tankar fick vila från skammen och självhatet var det viktigaste.
Allt som betydde något just då var att jag åt något gott och det fick mig att må lite bättre för just den stunden.
Jag längtade tills jag fick vara ensam hemma och äta, proppa i mig chokladen och chipsen.
Jag hade inget långsiktigt tänk, eller så orkade jag inte bry mig om det just då.
Det var lite skrämmande att inse att jag och dom som vägde 300 kilo delade tankar.
Vart hade jag varit idag om inte min man kommit på min hemlighet?
Hur länge hade jag fortsatt smygäta?
Är fortfarande så oerhört tacksam över min man som konfronterade mig, för det kan inte ha varit så enkelt att ta upp en sån sak.
Att han älskade mig så mycket att han ville hjälpa mig må bättre är något jag aldrig kommer glömma.
