Längtan efter jobb
Kategori: Allmänt
Nu har jag varit sjukskriven i mer än fyra år, men det känns så mycket längre.
Nått jag alltid har sagt och hoppats på är att jag ska kunna jobba igen, heltid vore ju en dröm.
Men i och med att åren gått har oron ökat. Oron över den dagen jag ska söka jobb.
Vad kommer jag klara av?
Vem vill anställa mig?
Jag försöker göra det jag lärt mig, nämligen att tänka positivt och lyfta fram mina goda sidor. Men det är omöjligt att varje gång ignorera dom små orosmolnen som förföljer mig.
Om jag är på en anställningsintervju och dom får höra att jag har reumatism, påverkar det deras beslut?
I mitt huvud är det så.
Välja mellan en kronisk sjuk eller en frisk..
Men jag har mycket som talar för mig också.
Är väldigt positiv
Har lätt för att lära mig nya saker
Kommer bra överrens med nya människor.
Men rädslan kommer alltid finnas om det verkligen väger tyngre än min sjukdom..
Nu finns ju såklart hoppet kvar om att det ska komma en medicin som är som gjord för mig och då kommer jag känna mig mer självsäker.
Men längtan efter att få jobba igen, tjäna pengar och känna att jag gör nytta, den kommer inte försvinna i första taget..
När barnen frågar varför jag inte har något jobb så tar det emot att säga att jag har för ont för att jobba, det är nästan så att jag skäms, även om det är sanningen. Men jag vill inte att dom ska tro att bara för att man har ont så behöver man inte göra olika saker.
Jag vill visa att jag kan bita ihop och göra det andra gör.
Dom vet att jag har ont i ryggen och andra ställen, men dom vet inte att jag kommer ha det livet ut. Det är inget jag tycker att så små barn behöver veta.
Får helt enkelt ta allt dag för dag och hoppas på det bästa.
